Karies

Hål i tänderna uppstår pga att bakterier som finns i munnen får sitta fast på tändernas yta helt ostört. Där tar de upp framför allt socker ur vår föda som de använder till energi så de kan föröka sig. När bakterierna förbränner socker så bildas det även en hel del avfallsprodukter, nämligen syra. Denna syra frisätter de till tandytan som då får en frätskada. Emaljen på våra tänder är väldigt stark men eftersom vår föda idag innehåller väldigt mycket socker, mycket mer än vad de flesta tror, så producerar bakterierna syra nästan dygnet runt.

Om man inte åtgärdar ett kariesangreppet som finns i dentinet så kommer det förr eller senare att nå pulpan där tandens nerver och blodkärl finns (4). Man får då en pulpit, dvs en inflammation i pulpan, vilket är förenat med smärta. Tanden kan även i värsta fall gå i nekros, dvs att pulpan dör, vilket senare kan utveklas till en infektion i benet runt roten.

Komposit

Förr hade vi tandläkare i stort sett enbart amalgam att använda oss av när vi behövde laga en tand. Nu finns det nästan oändligt många olika material att använda sig av, men många av dem är olika typer av plastmaterial under samlingsnamnet komposit.
Komposit kan vara:

• ljushärdande, dvs att de stelnar när man lyser på dem med en blå härd-lampa.
• dualhärdande, dvs att man kan ljushärda det men att det även stelnar efter ett visst antal minuter efter att det har blivit blandat.

Komposit är ett lätt material att arbeta med och det uppstår inte så ofta några komplikationer men det är även ett material som är mycket känsligt för fukt innan det har härdat. På grund av detta så måste man, med hjälp av bl.a. bomullsrullar, försöka hålla tanden som skall lagas helt torr medan man gör fyllningen. Får man in lite saliv på tanden så måste man backa några steg och börja om, annars fäster inte fyllningen mot tanden.

Kompositfyllning

När man gör en kompositfyllning så följer man alltid vissa huvudsteg oberoende av vilket kompositmaterial man använder:

1. Man börjar med att avlägsna all sjuk vävnad och alla befintliga fyllningar som är lösa, spruckna m.m., tills man får en yta bestående av frisk, hård tandvävnad.
2. Tandytan som skall lagas penslas med en bonding, ett slags lim, som skall fästa själva kompositfyllningen till tanden. Bondingen är även den ljushärdanden så man lyser på den innan man gå vidare till nästa steg.
3. Kaviteten fylls nu upp med själva kompositfyllningen. Om kaviteten är mycket djup eller täcker en stor yta av tanden så måsta man fylla den stegvis och ljushärda varje lager för sig tills kaviteten är helt fylld. Annars kanske delar av fyllningen inte bli tillräckligt härdade vilket kan ge isningar för patienten eller i värsta fall så går fyllningen sönder.
4. När kaviteten är helt fylld återstår enbart att slipa till fyllningen så att den inte är för hög och polera upp den så att den inte är vass eller skrovlig.